Fråga till kommunstyrelsen ordförande Göran Dahlström

PRESTOHUSET.    

Vi har kunnat ta del av en husaffär via media, nämligen att kommunen köpt Presto-huset via Kiab. Vi kan också läsa att kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (s) sett till att kommunen iklätt sig det ekonomiska ansvaret för eventuella gamla miljösynder. Det här är märkligt och kräver en förklaring.

Då miljöbalken kom år 1998 innehöll den flera viktiga nyheter. En var att PPP (Polluters Pay Principle) skulle gälla, det vill säga den som förorenat skall betala sanering, inte stat eller kommun, läs skattebetalarna. De som dragit ekonomisk nytta av en verksamhet, som kanske bedrivits på ett miljöoriktigt sätt, ska ekonomiskt se till att verksamheten inte skadar människor och miljön i framtiden. Detta står att läsa i Miljöbalkens 10 kap. Förorenade områden och i förarbetena till lagen. Då dåvarande miljöminister Anna Lind för socialdemokraterna, jag för miljöpartiet och en representant för vänsterpartiet presenterade den nya balken var detta en av de viktigaste förändringarna. För riktigt gamla miljösynder, där ingen ansvarig finns kvar, har staten anslagit medel för saneringar.

Det här är andra gången Göran Dahlström (s) sätter Miljöbalken ur spel. Det första var lokstallarna. I Katrineholm är det tydligen vi skattebetalare som ska stå för miljösaneringar och en ev. nota vi inte vet storleken på. Erfarenheten har visat att saneringar alltid blir betydligt dyrare än man först trott.

Genom detta agerande blir Katrineholm förpassat till tiden före Miljöbalken.

Jag vill fråga Göran Dahlström (s):

Anser du det fel att den som orsakat en förorening, som måste saneras, ska stå för detta ekonomiskt i enlighet med Miljöbalken?

Vilka föroreningar kan det finnas i Prestohuset och vad kan en ev. sanering kosta?

Lerbo den 3 april 2007

Gudrun Lindvall

Miljöpartiet de gröna