Fråga till byggnadsnämndens ordförande, 2009-10-14

  

Ang. Hålbonäs.

 

På byggnadsnämndens möte i oktober fanns ett ärende initierat av Lantmäteriet, där ägaren till Holbonäs vill stycka av 3 befintliga fastigheter.

 

Hålbonäs är idag omgärdat av en mängd bestämmelser. Huvudbyggnad och vissa ekonomibyggnader är byggnadsminne. Vissa delar av gården har biotopskydd och gården ligger vid stranden, vilket innebär att strandskydd gäller för nybyggnation. Det betyder att oavsett om det finns en eller fler ägare så gäller begränsningarna.

 

Så här såg huvudbyggnaden ut före branden 1935. Den andra flygeln var då redan borta. Idag finns endast den flygeln, som syns på bilden, kvar. (bilden saknas tyvärr /webmastern)

 

 

I byggnadsnämndens handlingar anförs kommunens kulturmiljövårdsprogram som ett skäl till avslag på styckningen. Vidare hänvisas till fastighetsbildningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken för det avslaget, som blev nämndens  beslut. Närmare precisering vad i resp. lag som möter hinder anges inte i tjänsteskrivelsen.

 

Men…. trots det tydliga avslaget anför man att lämpligheten kan provas genom upprättande av detaljplan. Även detta beslut skickade  nämnden vidare till Lantmäteriet och ägarna. Man anför att ägarna får anlita konsult för detaljplanenarbetet – konsulten ska dock godkännas av Stadsbyggnadeskontoret (!).

 

Vän av ordning frågar sig om en detaljplan skulle göra att fastighetslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken skulle kunna tolkas annorlunda och i så fall på vilket sätt och varför. Eller finns andra skäl för detaljplan?

 

Som sökande måste beslutet te sig svårbegripligt. I Läntmäteriets handling anförs att man är tveksam till att tomterna även innehåller del av sjön och menar att tomtlinjen borde dras vid sjökanten. Men en sådan förändring kan väl knappast kräva detaljplan, eller?

 

En förklaring är på sin plats!

 

 

Jag vill därför fråga byggnadsnämmndens ordförande

 

 

 

 

 

 

 

Lerbo den 14 oktober 2009

 

Gudrun Lindvall (mp)